Ventilation och fukt
Forskning visar att skolor med bristfällig luftkvalitet (med hög koldioxidhalt som indikator) hade ökad sjukfrånvaro och sänkt uppmärksamhet hos elever. Andra studier visar att elever med astma fått minskade astmasymtom efter att ventilationen förbättrats.
Det är viktigt att det finns rutiner för skötsel och underhåll av lokalernas allmänventilation och processventilationer. Den personal som sköter ventilationsanläggningarna ska vara utbildade för uppgiften. I de fall personal på förskolan eller skolan själva kan påverka ventilationen bör de förses med brukarinstruktioner.
Vid förändringar av verksamheten bör rektor eller förskolechefen informera fastighetsansvarige eftersom denna har bäst kännedom om ventilationssystemens funktion och kapacitet. Likaså är det viktigt att rektor/förskolechef informeras om åtgärder som rör ventilationssystemet eller som på annat sätt kan komma att påverka inomhusmiljön. Det är viktigt att inte överskrida de rekommendationer som finns om hur många personer som kan vistas i en lokal med hänsyn till ventilationens kapacitet.
Rutiner för fastighetsunderhåll är också mycket viktiga för att undvika fukt- och mögelskador som kan ge överkänslighetsreaktioner. Senare års allergiforskning har konstaterat att vistelse i fuktiga byggnader ökar risken för luftvägsbesvär och astmasymtom. Det finns även samband mellan allergiska ögon- och näsbesvär och fukt inomhus. Även personer utan allergi drabbas av hälsobesvär i fuktskadade hus. Luftvägssymtom, ögonsymtom, klåda och hosta är vanliga i sådana miljöer. Byggnader med fukt- och mögelskador har ofta (men inte alltid) en otäck besvärlig lukt och ska åtgärdas så snart som möjligt.
Centrum för Arbets- och Miljömedicin i Stockholms läns landsting har gett ut ett faktablad
Hälsobesvär av inomhusmiljön där du kan läsa mer.
Mer information om regler för ventilation i skolor och på arbetsplatser finns på Arbetsmiljöverkets webbplats
här.